Artikel 1 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna inleds med ”All human beings are born free and equal in dignity and rights.” Detta har på svenska översatts till ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.”
Eftersom ”Dignity” företrädesvis betyder ”Värdighet” så hävdar en del att artikeln är felöversatt. ”Lika värde” är ju ett ständigt slagord i svensk samhällsdebatt så valet av ord har ganska stor betydelse.

Så vilket ord skall man välja för att fånga upp intentionen bäst? Förslagsvis: Både och!

Värde

Alla människors lika Värde är en omistlig del för det goda samhället. Att människor anses ha olika värde beroende på ras, religion, åsikt eller bara godtycke är ett av de mest typiska kännetecknen för totalitära samhällen och förtryckande regimer. Du kan säkert själv rada upp många exempel. Människovärdet grundar sig ytterst bara i det grundläggande faktumet att vara en människa. Människovärdet förändrar sig inte utifrån ålder eller storlek, efter förmåga eller popularitet, efter rikedom eller fattigdom. Den som är god har inte högre människovärde än den som är ond. Du kan inte påverka ditt människovärde genom dina handlingar för människovärdet är ett konstitutionellt värde som bara grundar sig på din existens som människa. Den som försöker omförhandla detta står inte för alla människors lika värde.

Värdighet

Men alla sätt att leva är inte Värdiga. Begreppet Värdighet är mer en kvalitetsfaktor. Det innebär att livet behöver ha en positiv grad av meningsfullhet, hållbarhet och integritet för att manifestera ett kvalitativt mänskligt liv. Det finns människor som lever under usla förhållanden, som är förtryckta, hunsade, förföljda eller lever i fattigdom och misär. Här kommer begreppet Värdighet som en viktig markör över grundläggande krav som behöver ställas på människans tillvaro.

Tänk dig människor som lever ett ganska destruktivt och nedbrytande liv. Det kan till och med vara självvalt ibland och färden går utför. De kanske hävdar att de bör ses med samma människovärde som andra, och de har helt rätt. Det är så grundläggande att inte sänka människors bedömda värde utifrån hur de lever och hur livet verkar. Människovärdet är oantastbart och omistligt. Men en annan sak är att påpeka att detta liv kanske inte är så värdigt. Det behövs kvalitetsfaktorer av meningsfullhet, hållbarhet och uppbyggande sociala bitar för att livet skall kunna uppfattas som fullt och mänskligt värdigt. I kampen för människans upprättelse är Värdighet ett viktigt begrepp.

Värde står över Värdighet

Det är inte ovanligt att Värdighet används för att hävda att vissa liv inte är värda att levas. Förslag om att döden borde användas som verktyg för att stoppa människors ovärdiga liv. Exempel finns från allt från rasbiologiska insatser, vanvård av ”sinnesslöa” eller dödshjälp till människor utifrån en bred skala av sjukdomar och psykiska problem. Men en människas konstitutionella rätt till liv skall värderas utifrån det konstitutionella människovärdet och inte utifrån den kvalitativa värdighetsskalan. Annars blir det konstitutionella människovärdet bara en flytande gråskala utifrån subjektiva uppfattningar och tappar snart sin betydelse. Vilket i praktiken blir ett samhälle utan människovärde.

Dignity

Alltså människans Värde som den omistbara konstitutionella grunden och mänsklig Värdighet som kvalitetsfaktorn att bygga ovanpå. Dignity är ett flexibelt och viktigt ord som behöver få större genomslag på många områden i samhället.

Mänskliga rättigheter är grundläggande rättigheter. De finns beslutade och nedskrivna i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, eller med lite lägre status i t.ex. Europeiska människorättskonventioner(= överenskommelser som inte delas av hela världen).

Olika sorters rättigheter

Det innebär att det finns många rättigheter som inte är mänskliga rättigheter. Rättigheter kan till exempel vara nationella(antagna genom nationell lag) som rätt till grundpension från en viss ålder, eller kommunala(lokala rättigheter i en viss kommun), som maxtaxa i förskolan. De kan vara privata(medlemskap i en klubb ger vissa rättigheter) och de kan vara godtyckliga(rättigheter som bara jag anser att jag har).

Ingen grupp har patent på mänskliga rättigheter eller att allt de kräver automatiskt ska ses som mänskliga rättigheter. Alla krav måste prövas, bedömas och balanseras mot andra krav, rättigheter och lämpligheter. I de flesta samhällen lyfts särskilda grupper upp i olika tider och får mer uppmärksamhet och stöd än andra grupper. Mänskliga rättigheter handlar om att alla grupper och individer har rätt till en grundläggande nivå av basala rättigheter.

Grundläggande rättigheter och överkurs

I fattigare länder handlar kampen oftast om dessa grundläggande rättigheter. Rätt till liv, utbildning, likhet inför lagen, samvetsfrihet, religionsfrihet, frihet från tortyr och så vidare. I rikare länder hävdas ofta rättigheter som mer är en slags överkurs. I dess extrema former uttryckt som t.ex. att ”alla har rätt till ett häftigt kök” och liknande. Men vanligare hävdas rättigheter som är en slags förlängning utöver de grundläggande. Alla fullvuxna män och kvinnor har exempelvis rätt att ingå äktenskap vilket inte är samma sak som att samhället måste bejaka alla slags samlevnadsformer och livsstilar som kan tänkas, eftersom en del kan vara strukturellt destruktiva. Alla människor har rätt till lika lön för lika arbete, men att kvinnor och män skall ha samma lönesumma på gruppnivå får mer ses som en angelägen politisk målsättning som ett land eller företag kan ha. Alla har rätt till grundläggande utbildning men alla har inte rätt att komma in på vilken skola som helst eller att få lika högt betyg.

I ett rikt land är oftast(men långt ifrån alltid) de grundläggande rättigheterna tillgodosedda och det blir det lätt så att olika grupper kräver rättigheter på nästa nivå i ”mänskliga rättigheters namn”. Det kan vara utomordentligt bra önskemål och krav men mänskliga rättigheter är de grundläggande rättigheter som är basen för fungerande samhällen och individers frihet.

Mänskliga rättigheter är grundläggande rättigheter

Det finns all anledning att fokusera ”mänskliga rättigheter” på de allvarliga inskränkningar och hot mot människors grundläggande fri och rättigheter som finns runt om i vår värld idag och inte låta det gå inflation i begreppet och låta allsköns välfärdsambitioner kidnappa begreppet ”mänskliga rättigheter” i välmående länder.

Prides historik

På 1970-talet skapades Prideflaggan som en ”vi-flagga” för HBTQ-personer, att samlas och skapa identitet kring. Flaggan står för stolthet och mångfald bland HBTQ-personer, respekt och tolerans mellan människor(Wikipedia, RFSL mfl). Även för den som inte skulle stå bakom alla åsikter i priderörelsen måste initiativet att skapa en egen gruppsymbol ses som bra och sympatiskt. Och ändamålet är viktigt.

Förvrängning

Dock är snedvridningen av flaggans budskap monumental inom politiska partier, myndigheter och organisationer. Alla slags metaetiska begrepp används för att förklara och försvara vad flaggan symboliserar och innebörden förvrängs dramatiskt. Organisationer stoppar in allt som de själva gillar och säger att flaggan står för detta.

Allas lika värde, Mänskliga rättigheter, Rätten att vara sig själv, Fred, Frihet, Demokrati, själva Kärleken, Rätten att älska vem man vill, och t.o.m. Religionsfrihet är bara ett axplock av det som hävdas att Prideflaggan symboliserar. Vad kan vi vänta oss nästa år: Pride står för Djurens rättigheter, eller att den symboliserar Klimatkamp? Allt är tänkbart i det offentligas idévärld. I grund och botten är det bara något helt annat än Prideflaggans innebörd och ambitioner.

Vad är syftet?

Samtidigt är det uppenbart att dessa metaetiska värdeord används för att flytta fram gränserna för just HBTQ-personer i samhället. Då infinner sig förstås frågan om vad som menas egentligen?

1. Att HBTQ-personer är människor som räknas MER och att lyfta fram just dem då blir att lyfta ALLAS lika värde? HBTQ-personer är helt enkelt extra mycket lika värda?
2. Att det offentliga verkligen vill förändra Prideflaggans innebörd så att den står för alla slags fina värden och inte längre skall vara HBTQ-gruppernas särskilda egna symbol?
3. Att de metaetiska värdeorden egentligen mest är retorisk taktik för att kunna flytta fram HBTQ-personers position i samhället? Genom att använda värdeord som ingen säger emot så kan HBTQ-personers agenda flyttas fram med mindre motstånd?

Det mesta tyder på att det är punkt 3 som bäst förklarar organisationssveriges språkbruk och vägval. Stolt vajar prideflaggorna runt om i landet under höga, fina paroller men i bakgrunden är det alltid HBTQ-personers rättigheter som avses. Det finns inga andra utsatta grupper eller minoriteter som det hänvisas till när flaggan ges konkret innehåll i handling.

Inte för alla

Många har svårt att bekänna sig till Prideflaggan, även om de självklart vill stå för allas lika värde och rättigheter. Det finns minst tre vanliga skäl till detta:

1. Under Prides flagga saluförs en mängd diskutabla företeelser. Våldssex med hälsan som insats, legalisering av olagliga sexuella handlingar och en massa varianter på otrohet för att nämna några av de vanligaste.
2. Med HBTQ får man ju på köpet en egen ideologi eftersom Q står för Queer, och främst är ideologi, livsval och ingen läggning. Queerideologin är en anarkistisk och ifrågasättande ideologi som inte alla förknippar med hållbara värden som bygger upp ett samhälle.
3. Pride har haft en uppfattad politisk slagsida åt vänster, vilket bland annat medfört att inte alla på som velat medverka under prideflaggan fått tillåtelse till detta.

Behov

I denna ganska röriga begreppsvärld sägs prideflaggan stå för alla fina värden som kan tänkas samtidigt som den sägs stå specifikt för HBTQ. Då finns det ett uppenbart behov att kunna samlas kring en friare symbol som lyfter Allas lika värde, värdighet och Mänskliga rättigheter utan att få en ryggsäck av ideologisk eller politisk kantring. En befriad symbol som står för det värde och den värdighet som är universell men som inte samtidigt smittar deltagaren med gråzoner och upplevd destruktivitet.  

Dignityflaggan

Dignity-flaggan står unikt och endast för Alla människors lika värde, värdighet och mänskliga rättigheter. För att definiera flaggans begrepp används en så neutral grund som möjligt, nämligen FN:s deklaration om mänskliga rättigheter från 1948. Flaggan tillhör inte FN på något sätt men det är nog den mest opartiska definition och grund för begreppen som kan erhållas, och som samtidigt skapar en kraftfull plattform för ställningstaganden i olika människovärdes- och rättighetsfrågor.

Dignityflaggan samlar upp och förmedlar grundläggande värden och mänskliga förutsättningar som andlighet, kärlek, planeten vi bor på, juridiska rättigheter, helighet och sökandet efter något större. Dignity & Rights vill inte bara lyfta människans Värde och Rättigheter utan också hennes Värdighet. Det finns så mycket idag av det som proklameras och förmedlas som saknar mänsklig värdighet. Därför är Dignityflaggan en befriande symbol som kan användas på alla slags områden och för alla slags grupper där människans värde och värdighet behöver hävdas. Utan att flaggan har särskild slagsida, tvingande betydelse eller koppling till sexuell läggning, religion, ideologi, politisk hemvist eller organisation. Människans lika värde, värdighet och mänskliga rättigheter i koncentrat helt enkelt.