Artikel 1 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna inleds med ”All human beings are born free and equal in dignity and rights.” Detta har på svenska översatts till ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.”
Eftersom ”Dignity” företrädesvis betyder ”Värdighet” så hävdar en del att artikeln är felöversatt. ”Lika värde” är ju ett ständigt slagord i svensk samhällsdebatt så valet av ord har ganska stor betydelse.

Så vilket ord skall man välja för att fånga upp intentionen bäst? Förslagsvis: Både och!

Värde

Alla människors lika Värde är en omistlig del för det goda samhället. Att människor anses ha olika värde beroende på ras, religion, åsikt eller bara godtycke är ett av de mest typiska kännetecknen för totalitära samhällen och förtryckande regimer. Du kan säkert själv rada upp många exempel. Människovärdet grundar sig ytterst bara i det grundläggande faktumet att vara en människa. Människovärdet förändrar sig inte utifrån ålder eller storlek, efter förmåga eller popularitet, efter rikedom eller fattigdom. Den som är god har inte högre människovärde än den som är ond. Du kan inte påverka ditt människovärde genom dina handlingar för människovärdet är ett konstitutionellt värde som bara grundar sig på din existens som människa. Den som försöker omförhandla detta står inte för alla människors lika värde.

Värdighet

Men alla sätt att leva är inte Värdiga. Begreppet Värdighet är mer en kvalitetsfaktor. Det innebär att livet behöver ha en positiv grad av meningsfullhet, hållbarhet och integritet för att manifestera ett kvalitativt mänskligt liv. Det finns människor som lever under usla förhållanden, som är förtryckta, hunsade, förföljda eller lever i fattigdom och misär. Här kommer begreppet Värdighet som en viktig markör över grundläggande krav som behöver ställas på människans tillvaro.

Tänk dig människor som lever ett ganska destruktivt och nedbrytande liv. Det kan till och med vara självvalt ibland och färden går utför. De kanske hävdar att de bör ses med samma människovärde som andra, och de har helt rätt. Det är så grundläggande att inte sänka människors bedömda värde utifrån hur de lever och hur livet verkar. Människovärdet är oantastbart och omistligt. Men en annan sak är att påpeka att detta liv kanske inte är så värdigt. Det behövs kvalitetsfaktorer av meningsfullhet, hållbarhet och uppbyggande sociala bitar för att livet skall kunna uppfattas som fullt och mänskligt värdigt. I kampen för människans upprättelse är Värdighet ett viktigt begrepp.

Värde står över Värdighet

Det är inte ovanligt att Värdighet används för att hävda att vissa liv inte är värda att levas. Förslag om att döden borde användas som verktyg för att stoppa människors ovärdiga liv. Exempel finns från allt från rasbiologiska insatser, vanvård av ”sinnesslöa” eller dödshjälp till människor utifrån en bred skala av sjukdomar och psykiska problem. Men en människas konstitutionella rätt till liv skall värderas utifrån det konstitutionella människovärdet och inte utifrån den kvalitativa värdighetsskalan. Annars blir det konstitutionella människovärdet bara en flytande gråskala utifrån subjektiva uppfattningar och tappar snart sin betydelse. Vilket i praktiken blir ett samhälle utan människovärde.

Dignity

Alltså människans Värde som den omistbara konstitutionella grunden och mänsklig Värdighet som kvalitetsfaktorn att bygga ovanpå. Dignity är ett flexibelt och viktigt ord som behöver få större genomslag på många områden i samhället.